Vård och omsorg

Människan har tre grundbehov: säkerhet, renlighet och skönhet. Utan de två första spelar det tredje ingen roll. PAU anser således att en välfungerande sjukvård och en uppriktig omsorg om våra äldre och mest utsatta medborgare hör till det viktigaste vårt samhälle kan erbjuda – och är en förutsättning för att samhället överhuvudtaget ska kallas civiliserat. Därför vill vi att vårdpersonalens kompetens och engagemang premieras, och att onödig byråkrati, som tar tid från patienterna, minskas.

Empatin är vårdens viktigaste tillgång. Den som någon gång har varit sjuk, eller av annan anledning behövt hjälp inom vården, känner igen detta. Därför föreslår vi rejält progressiva löner för landets sjuksköterskor och barnmorskor. Dessa hjältinnor (som de oftast är) förtjänar betydligt mer, men vi är också medvetna om vad en kraftig höjning av ingångslönerna skulle kunna innebära: en ökning av karriärister inom yrkesgruppen. Det vill vi undvika, och därför vill vi bevara ingångslönerna och progressivt tillskjuta mer pengar längre fram, så att lönerna på det stora hela – sammanräknat över tid – blir bland de högsta inom den offentliga sektorn.

Men för att överhuvudtaget ha råd att bekosta vården och omsorgen i framtiden, oavsett progressiva löner eller ej, måste vi börja uppmärksamma västvärldens viktigaste fråga idag: befolkningsminskningen. Idag dör fler människor i Sverige per år än vad som föds. Vi måste därför verka för ett ökat barnafödande. Men hur? Jo, den senaste forskningen ger oss en god början på ett tillvägagångssätt. Statsvetarna delar nämligen upp potentiella föräldrar i fyra kategorier: högermän, vänstermän, högerkvinnor och vänsterkvinnor. Den enda kategorin som inte verkar bry sig om barnafödande är vänstermännen. Varför inte börja där?